I Thought I Could Fly
Jag har typ miljoner känslor i magen, hjärtat & huvudet... Får väl skylla mig själv antar jag? Men jag fattar inte, varför jag förtjänar sånt. Helt ärligt, jag undrar ofta, vad gjorde jag fel för att förtjäna den skiten? Och detta är inget EMO-inlägg, inget "buhu-tyck-synd-om-mig"-inlägg. Men seriöst, är det fel på mig? Just nu vill jag till skolan bara, bara få vara nära massa jävla ljud och rörelser. Tänka på annat.
2010
Varje lov, vakna brevid julia. Kolla på varran o säga ska vi lira WoW ellleee? Dra upp gardinen, visa dagar mörkt pga vakna försent på vintern. Visa dagar, regn, andra dagar, solsken. Spela i timmar. Folk ringer på kvällen, åker iväg till "fester", åker och umgås, tittar på film. Anything. Dom tunga dagarna, ligger och gråter i julias säng och hon ligger och håller om mig. säger ingenting, bara jag älskar dig! Det där, rädda hela mitt liv. Vi mot världen, det fanns inget som kunde sära på oss.
Folk som har ändrat mitt liv. Julia, Kasse, Robin, Jonte, Linn, Emma, Stina, Solen. Alla har gett mig ett oförglömligt minne. Glad över de, dom som har funnits vid min sida oavsett vad, ingen dömmer mig. Ingen lämnar mig. Jag antar att jag är rätt lyckligt lottad iaf. Men jag gör det inte lätt för mig.
Som liten ville jag bli gangster eller spion. Trivdes så. Leva farligt, det var jag ville.
Känner att detta inlägg inte typ hänger ihop på nåt sätt eller något. Ville väl bara skriva ut de på nåt sätt...
Kommentarer
emma
jag älskar dig!
Trackback
