Tänkte bara skriva av mig lite.

Fast jag vet inte vad jag ska skriva, vill säga förlåt. Jag vill att du ska förstå. Jag vill att du ska förstå varför. Och jag är bakom dig hela tiden, varje sekund. Jag är där om ett år, jag kommer vänta en evighet. Jag skiter i vad du gör, kallar mig. Jag är inte stark. Ett år. Ett år av kaos, jag glömmer fortfarnde inte nåt. Allt jag sagt, menar jag. Menar det om tusen år. Jag vill bara visa hur jävla krossad jag är. Jag vill bara ligga där. Jag vet att du bryr dig längst inne.

Jag är inte så säker som jag ser ut. Jag har blivit den jag är pga att jag inte kan stå.

Ingen vet hur jävla krossad jag är.

Ingen kommer någonsin förstå vad som snurrar.